mariecarinajohansson

Jag har köpt mig ett dussin små djuptallrikar, för att kunna äta kräm ur dem i sommar. Vi har redan invigt dem och slevar nu i oss kräm så ofta vi kan. Smaken varierar från rabarber till blåbär men lika gott är det varenda gång.

 

Titta vilken söt klänning Stella har valt!

 

 

 

 

 

 

Jag har sprungit årets första mil!! Lite tungt men mest vackert.  Nu när snön sagt adjö och vårgrönskan säger hallå så bjuder Dalarna på fantastiskta löprundor. Så med Nicki Minaj i öronen och kogödsel i näsan lunkar jag fram på korta ben. 

 

Hjärtlig!

Visst är det ett tjusigt begrepp ?! I dag när samhället verkar ha effektivisering som motto, och allt ska vara mätbart och kunna visas upp. Då passar det att ge lite mer hjärtlighet. Att vara hjärtlig tänker jag är att  slänga iväg ett extra leende mot den man möter. Prata om ditt och datt, med vem som helst. Att hålla inne med den där lite tillrättavisande åsikten, den där negationen och bara säga: - "Jasså, säger du det."

 

Jag tycker att gamla människor är speciellt bra på att vara hjärtliga. De har liksom tagit ner garden och vågar blotta sig själva, de försöker inte hela tiden hävda sig och de söker inte bekräftelse. De skänker bara en massa värme, omtanke och gärna en eller annan lite finurlig berättelse. Dessutom är de alltsom oftast inte stressade. Inte när det kommer till fikapauserna i alla fall. Då kan de lyssna med stora öron, så länge kaffet serveras i liten kopp med fin dekor. 

 

(Jag väljer att bortse från att det kan finnas vissa inskränkta, bakåtsträvande gamla damer och herrar som tycker det var bättre för och som anser att ungdomen i dag är förlorad. De får inte vara med i min grupp för gamla  hjärtliga godingar.)

 

Stella är bättre än både Rut och Rot! För hon hjälper oss här hemma och fixar och donar så det blir ordning på vårt lilla torp. Hon är väldigt noga med att alltid erbjuda sina tjänster : "Mimmi, pimpa pappa!" ropar hon och så kommer hon springer så snabbt så att håret fladdrar för att hinna vara med. 

 

(Hon har fått för sig att kalla sig själv Mimmi. Fröknarna på förskolan påpekade detta och undrarde om vi kanske skulle försöka förklara för henne att hon faktiskt heter Stella. Men det vet hon, Stella tycker nog bara att Mimmi är ett finare namn.)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Här kommer en bildkavalkad från veckans firande av Stella som blivit 2 år! Sen starten i onsdags har vi firat henne med glass, tårta, ballonger, vimplar, sång, paket och besök under flera dagar. Men fyller man jämt så gör man! Då förtjänar man abslout att bli firad så det står härliga till. Och än är det inte slut, vi fortsätter firandet nästa vecka med kalas för både stora och små. Det här är precis vår melodi, för är det nånting den här lilla familjen gillar så är det kalas!